Tyck till

Efter 18 år på sjukhus tog jag steget och gick vidare till ambulansen

Specialistsjuksköterska inom anestesi och medicinskt ansvarig i ambulansen. Började på AISAB 2018 och jobbar på Västerortstationen i Rissne.

Vad lockade dig att börja jobba med ambulanssjukvård?

När jag gick min vidareutbildning inom anestesi, gick jag även en kurs i prehospital akutsjukvård. Redan då var jag intresserad av att jobba med ambulanssjukvård.  Efter min utbildning jobbade jag som narkossköterska i 18 år mestadels på sjukhus, men även som skeppssjuksköterska till sjöss. 

Jag släppte dock aldrig tanken på ambulansen, men jag trodde samtidigt att jobbet var alltför fysiskt krävande för mig. Det som sen gjorde att jag tog steget att byta bana, var en tidigare kollega, som innan mig började på ambulansen och pratade gott om jobbet. Hon berättade bland annat om fystestet som är obligatoriskt vid anställning, lyftteknik och  hjälpmedel vid tunga lyft, vilket gjorde att jag återigen väckte tanken på att arbeta med prehospital vård.

 

Hur kändes det att börja på AISAB?

Först gick jag en introduktionsutbildning på tio veckor. Utbildningen var riktigt omfattande och innehöll bland annat kurser i A-HLR, PS-Prehospital sjukvårdsledning, trafikutbildning med lokalkännedom, praktik på station och mycket mer. Idag jobbar jag på den nya Västerortstationen där jag trivs väldigt bra. På stationen har vi ett individuellt schema vilket passar mig. Jag föredrar att jobba långa pass och färre dagar i veckan. Generellt  tycker jag att ett individuellt schema är bra, då man har möjlighet att få ett schema anpassat efter mina önskemål. Vissa föredrar att jobba kvällar, andra vill hellre ha fler och kortare pass, har man exempelvis barn varannan vecka, kan man passa på att jobba fler timmar den vecka man inte har barnen. 

 

Vad tycker du är det bästa med att jobba i ambulans?

Det jag tycker om med mitt jobb är att möta patienter och anhöriga i olika miljöer, vilket ställer krav på oss vårdutövare att vara flexibla, lyhörda och lösningsorienterade. Jag får använda en verktygslåda av hela min samlade kunskap och erfarenhetsbank. Det kan gälla vad som är bäst för patienten, styrning till rätt vårdnivå eller att ta sig från punkt A till punkt B på bästa sätt. Ingen dag är den andra lik och varje möte är unikt. Det finns hela tiden möjligheter att lära sig nytt och man blir aldrig fullärd. Jag trivs otroligt bra på jobbet och har inte ångrat att jag sökte mig vidare till ambulansen.