IVA sjuksköterskan David

David Kirsch är IVA sjuksköterska och började jobba på AISAB 2020.
 

Utbildad i Tyskland

- Jag är utbildad sjuksköterska från Berlin som år 2011 lockades av utmaningen att flytta till Stockholm för att prova arbeta på Karolinska sjukhuset.

När jag pluggade till sjuksköterska fick jag möjlighet att praktisera på en intensivvårdsavdelning och ganska snabbt bestämde jag mig att det var det jag ville jobba med. Jag var helt fascinerad av den högteknologiska vården och imponerad över personalens exceptionella kompetens. Jag beundrade hur de hade koll på alla dessa apparater, kablar och slangar. Mina handledare visste allt om sina patienter. Jag blev så pass imponerad att jag bestämde mig att så skulle jag också bli en dag. 

Från IVA till ambulansen

Efter en lång och trogen tjänst som IVA sjuksköterska på Karolinska (3 år på Neonatalintensiven samt 6 år på Barnintensiven) var jag redo för nya utmaningar och sökte mig till AISAB 2020. Ambulansen lockade med ytterligare frihet och självständighet i att vara först på plats i avancerade situationer och fatta beslut om prioritering samt det initiala omhändertagandet. Variationen i arbetet lockande också och möjligheten att arbeta på intensivvårdsbussen. 

Som IVA sjuksköterska är man van att ta jobba självständigt och att fatta egna snabba beslut och du får en bred grund att stå på och förbereds för vad det komplexa omvårdnadsarbetet innebär. Utbildningen och erfarenheten som IVA- sjuksköterska ger en grundtrygghet i akutsjukvård, att prioritera och hantera snabba förändringar i patientens tillstånd.

Känslan när man verkligen kan hjälpa till och göra skillnad är helt obeskrivlig.

Under min introduktionsutbildning på AISAB, har en instruktör beskrivit ambulanssjukvården ganska bra med ”att under bråkdelen av en sekund – ta ett klokt beslut”. Man behöver vara flexibel och snabbt kunna ställa om till det som patienten och situationen kräver. Som IVA sjuksköterska är man redan van att jobba i ett högt tempo med kritiskt sjuka patienter. Man har också lärt sig att behålla lugnet och jobba strukturerat.

Fantastisk teamkänsla

När jag började jobba på AISAB Solna upplevde jag ett extremt varmt bemötande och känslan av att ha kommit till en familj. Teamkänslan är helt fantastisk. Alla hälsar på varandra, man är hjälpsam och kollegial. Trots att man bara är två personer i bilen känns det som om att det spelar ingen roll vad som händer, vi kommer att lösa det tillsammans. Behöver vi mer hjälp kommer vi att få den på en gång.

Känslan när man verkligen kan hjälpa till och göra skillnad är helt obeskrivlig. Att folk blir glada när vi kommer fram och att vi får hjälpa och får förtroendet att ta hand om patienten är helt fantastiskt.

Personligt tackbrev första dagen

På min första arbetsdag på ambulansen fick vi ett prio 1 larm, ett hjärtstopp nära vår plats. Väl framme var brandkåren redan där och vi var första ambulansen på plats. En okänd man låg ute på trottoaren. Det var en regnig morgon och det var mycket folk runtomkring. Brandkåren hade redan kopplat på defibrillator och jag tog hand om luftvägarna. Teamarbetet fungerade utmärkt. Ett riktigt bra samspel mellan alla blåljusenheter.

Strax därefter kom även akutläkarbilen fram och stöttade oss i våra beslut. Akutläkaren följde med oss i bilen och mirakulöst nog började patienten vakna till. ”Det här händer inte ofta, bra jobbat allihop” sade akutläkaren. Jag berättade att det var min första dag på ambulansen och mitt första larm. ”Det här kommer du minnas för alltid” svarade han. Fullösta med adrenalin lämnade vi patienten på sjukhuset. Jag var så imponerad över hur snabbt all hjälp var på plats och hur strukturerat arbetet fungerade.

Ibland kan det vara lite frustrerande att inte veta hur det gick för patienten. Men några veckor senare, berättade min chef att det var en man som kom förbi stationen och som ville tacka oss så mycket för insatserna den dagen. Jag fick ett litet personligt tackbrev också. Det här hade jag aldrig varit med om… denna tacksamhet!